Valövervakning

Igår tillkännagavs valresultatet : president Mahinda Rajapakse sitter kvar en mandatperiod till. Jag har sett och förstått att det har rapporterats en del om det även i Sverige och tänker inte orda om det just nu. Istället vill jag berätta om den valövervakning, som jag var med om, då jag tillbringade fyra dagar med ett valövervakningsteam från en av Diakonias samarbetsorganisationer, PAFFREL (People’s Action for Free and Fair Elections).

PAFFREL hade placerat ut 3 500 observatörer i vallokaler runt om i landet. Dessa volontärer hade till uppgift att övervaka hur allt gick till i en vallokal från dess öppnande kl. 07.00 på morgonen till stängningsdags kl. 16.00. Förutom de stationära observatörerna organiserade PAFFREL också 352 mobila team. Om alla team består av fyra personer, så som det var i mitt fall, så rörde det sig sammanlagt om bortåt 5 000 personer. Det säger sig självt att det är en stor bedrift att koordinera alla dessa människor och att ta in och bearbeta den ofantliga mängd information som observatörerna samlar in. För att underlätta faktainsamlingen finns det formulär att fylla i och listor med frågor att bevaka. Observatörerna ska t ex notera om skärmar är placerade för att säkerställa hemlig röstning, om det finns vapen inne i vallokalen och hur det står till med vallokalernas tillgänglighet för människor med fysiska funktionshinder. Antalet röstande fram till det klockslag då man besöker vallokalen i förhållande till antalet röstberättigade noteras också.

Studsade du till när du läste det där om vapen i vallokalen? Jag studsar i alla fall till när jag ser det i verkligheten. I princip ska vapen inte tas in i vallokaler i Sri Lanka. Det brukar alltid stå minst en tungt beväpnad polis utanför vallokalen, men inne i lokalen ska ingen vara beväpnad. Fast i Jaffna och Kilinochchi kan jag intyga att det som regel finns åtminstone en polis beväpnad med T56 i själva vallokalen och en eller flera likadant utrustade poliser utanför.

Det första som hände mitt team på valdagens morgon var att vi hörde rykten om skottlossning i Jaffna under natten. Någon sade att det var fyra smärre exposioner, kanske bensinbomber. Sedan ändrades det till att en bomb briserat. Några sade att det hänt i Point Pedro, längre norrut. Vi hörde att ett annat PAFFREL-team var på väg till Point Pedro och skulle kunna kolla upp den uppgiften där. Själva lämnade vi hela den frågan åt sidan och koncentrerade oss på den vallokal vi då befann oss i. När vi sedan förflyttade oss från vallokal till vallokal var vi mycket noga med att inte själva bidra till ryktesspridning, väl medvetna om att det är möjligt att de påstådda explosionerna (eller vad det nu var) men också själva ryktesspridningen hade som syfte att skrämma Jaffnabor från att rösta.

Det finns en annan valövervakningsorganisation i Sri Lanka, som specialiserar sig mera på just valrelaterat våld och som är oerhört skickliga i att snabbt få ut bra information om incidenter av olika slag. Den organisationen heter CMEV, vilket står för Centre for Monitoring of Election Violence, och den startades av bland andra en annan av Diakonias samarbetsorganisationer, Centre for Policy Alternatives (CPA). Jag blev glad över att se CMEVs antivåldsaffischer på väggar runt om i Jaffna (liksom även på andra håll i landet). Titta gärna på CMEVs interaktiva karta på våldsamma incidenter på valdagen på http://bit.ly/electiondaymap - inte minst om du vill veta hur det egentligen förhöll sig med explosionerna i Jaffna. Trots alla incidenter som redovisas på den kartan så var den här valdagen faktiskt betydligt lugnare än tidigare presidentval (1999 och 2005). Men surfa dig gärna också fram till kartan över händelser under kampanjperioden innan valet så ser du att det har varit ganska oroligt här en tid nu.

Större delen av morgonen rörde vi oss från vallokal till vallokal i södra delen av Jaffna (för dig, som nyss tittade på den interaktiva kartan, kan jag upplysa om att vi var i Chavakachcheri). Det var lugnt. Mitt på dagen åkte vi en bit söderut till Kilinochchi, som valadministrativt (ej i annat hänseende) tillhör Jaffna. Kilinochchis invånare (de som fortfarande var vid liv då) flydde innan regeringstruppernas slutliga intåg där för ett år sedan. För att hålla val i Kilinochchi hade man nu satt upp något som liknade rader av marknadsstånd på ett stort fält. Hit skulle de som står på röstlängden i Kilinochchi och som fortfarande befinner sig i flyktingläger på annat håll i landet, få komma och rösta. Valmyndigheten skulle organisera gratis busstransporter från lägren.

Klockan 15.55 hade ett par bussar precis anlänt och människor kom springande för allt vad tygen höll ut på fältet. En man på kryckor (förmodligen en krigsskada) hoppade och linkade ut så fort han bara kunde. Dessa människor blev nu avvisade med hänvisning till att vallokalerna skulle stänga klockan 16.00. En grupp av upprörda människor samlades nu runt oss och berättade att de hade väntat på en utlovad busstransport sedan klockan sex på morgonen. Två bussar hade kommit, men det var helt otillräckligt för alla som ville åka med. Först kl 13.30 kom en ny buss, men när den väl kom fram till Kilinochchi så var det alltså för sent. Dessa människor, som förlorat allt i regeringssidans slutliga stora offensiv mot gerillan och som ägnat hela dagen åt att försöka ta sig till vallokalen i enlighet med myndigheternas instruktioner, fick aldrig avge sina röster. Nu var de mycket angelägna om att berätta sin historia för oss och att vi skulle föra den vidare och rapportera om den. (Se även bilden här intill).

Både PAFFREL och CMEV är väl kända. Människor vet vad de står för och tar ofta själva kontakt med PAFFREL- och CMEV-volontärerna när de har något att berätta. Båda organisationerna har också möjlighet att få tillgång till vallokaler och deras observatörer runt om i landet lämnar in information som läggs ihop och tillsammans ger en bild av verkligheten som vanligtvis inte kommer fram på annat vis. Det är ett viktigt jobb som dessa organisationer utför.